Konstruktionen av en karaktärer kan bestå av bland annat narrativ text- och bild, hur de beskrivs, deras repeterade handlingar, tal och tankeprocess. Berättelser där berättarkaraktären/karaktärernas roll ifrågasätts eller är osäker kan skaka om föreställningen om att identitet vilar i "ett stabilt jag". Inom postmodernism ser man identitet som något som konstrueras i interaktionen utanför jaget, och är på så vis något som är socialt eller relationellt snarare än individuellt. Från denna synvinkel är identitet något som är i en konstant oupphörlig process. (Allan 2012, pp. 74-75)
PERSPEKTIV
Både vem som ser och vem som pratar är primära val i konstruktionen av synvinkeln/synvinklarna för ett narrativ. Genom att manipulera perspektivet, kan man göra så att läsaren får tar del av scener från specifika synvinklar och positioner vilket skapar en viss attityd mot, eller uppfattning om, berättelsen. Att göra så att läsaren genom perspektivet "blir" en karaktär kan skapa identifikation. Via ett skiftande bildperspektiv, speciellt närbilder, kan det krävas ett mer aktivt engagemang från läsaren, i kontrast till att bli tilldelad en passiv betraktarroll genom ett utifrånperspektiv. Genom att jobba med perspektiven kan man få läsaren att sympatisera, snarare än att empatisera och istället för ett fixerat betraktarperspektiv kan man skapa mer flexibilitet genom att låta läsaren ta del av narrativet via ett spektrum av olika positioner. (Allan 2012, p.50)
Att "bli" karaktären
Närbilder
Empati vs. sympati
Flera visuella perspektiv
Identifikation (läsaren) med den uppfattade vinklingen av karaktärerna
DIREKT TAL
Pratbubblor fungerar som karaktärers "egen röst", och genom att ta in dem i en berättelse med narrativt löpande berättartext kan man bryta ramverket. Karaktären tar sig an rollen som berättare genom pratbubblans direkta tal, vilket ger en viss makt åt karaktären i berättarhierarkin. Att blanda en löpande berättartext med pratbubblans direkta tal skapar olika nivåer i berättandet och det kan bildas en kamp om kontroll över narrationen då den primära synvinkeln utmanas. (Allan 2012, p. 49)
Bryta det narrativa ramverket
Konkurrerande röster
Hierarki och berättarnivåer
Pratbubblor, direkt tal = makt
FLERA RÖSTER
Multipla narrativa röster kan konfirmera vissa aspekter i berättelsen, markera olikheter och särskilja olika synvinklar. Även när det finns flera röster med i en berättelse, så är det vanligt att historien vävs kring en auktoritär röst som styr tolkningen av de andra. En läsare ges tillgång till motivationen bakom en karaktärs handling om denne tillåts att berätta sin egen version av en händelse. Narrativa röster reflekteras i varandra, de kommunicerar fram och tillbaka. (Allan 2012, pp. 41-42)
Ett grepp som man kan använda är att ha olika handskrivna texter för olika karaktärer för att särskilja berättarröster.
Använda handtextning för att separera olika röster
Uppdelade texter
Flerfaldiga narrativ
Markera inkonsekvenser
Reflekteras i varandra
Kommunicerar fram och tillbaka
UNIVERSUM
När man jobbar med bilderböcker kan man välja att gestalta ett- eller flera universum istället för universumet. I konventionella bilderböcker är det vanligt att karaktärer ser sig själva som centrum av världen. Genom att gestalta en plural syn på verkligheter/världar kan både läsare och karaktärer istället fråga sig vilken värld man tillhör och var gränserna för dessa världar går. (Allan 2012, pp. 11-12)
Man kan jobba med lager av representation där flera universum och möjliga läsningar presenteras. I bildserien nedan finns flera tolkningar, möjliga berättarröster och universum.
Som jag tidigare tagit upp så kan ett spektrum av olika positioner som presenteras för läsaren kan skapa osäkerhet, fragmentering och tvetydighet i berättandet. (Allan 2012, p. 50) 
Vi dansade oss genom nätterna och ville aldrig att det skulle ta slut.
Alla sa att vi växte upp för fort.
För trots att vi alltid gick hem i grupp, stod vi maktlösa mot deras händer.
Kollektiv berättarröst
Att bryta den narrativa ramen
Lager av representation
Flera möjliga tolkningar

Allan, C. (2012). Playing With Picturebooks: Postmodernism and the Postmodernesque. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan
Back to Top