Samlingsstrukturer tillåter och stöder flera lager och nivåer av berättande. Dessa strukturer kan bära flertalet narrativ och strukturer i en och samma berättelse. De strukturer som presenteras här fungerar på lite olika sätt men vad de har gemensamt är att alla är bärare av multipla världar eller berättelser-inom-berättelser. Kollektivt kan de kallas för nesting structures, carriers of multiple realities eller stories-within-stories. Jag har här valt att kalla dem för samlingsstrukturer.
Dessa strukturer och strategier flyter ofta in i varandra, och kan användas gemensamt inom en och samma berättelse. Jag har här försökt tolka och förtydliga dem så att de kan ge mer klara tillvägagångssätt inom just byggandet av bildberättelser. Andra förklaringar och definitioner för begreppen kan förekomma, då jag har har valt att tolka dem på relativt specifika sätt.
CHINESE-BOX-STRUCTURE
En skiktstruktur som håller flera berättelser-inom-en-berättelse, vilket betyder att narrativet kan innehålla flera fiktiva lager eller världar som man kan röra sig mellan. (Allan, C. 2012, p.89)
Chinese-box-structure kan vara att man t. ex. har flera olika berättarröster. Där man ger flera vinklar på en berättelse så att det skapas flera lager. Berättandet kan exempelvis skifta mellan att läsaren får ta del av brevutväxlingar, berättarröst inifrån karaktären samt ett utifrånperspektiv vilka tillsammans skapar en helhet genom de olika lagren.
MISE-EN-ABYME
Mise-en-abyme är en metafiktiv strategi som består av världar innehållande en eller flera undervärldar, i vilka alternativa narrativ existerar. T. ex. en karaktär som i primärnarrativet läser bok som sedan förs över in i den värld som existerar i boken (bok-inom-en-bok-struktur). (Allan, C. 2012, pp.80-81) Den nya verklighet som karaktären har förts över till skapar då det sekundära narrativet - en undervärld.
Mise-en-abyme är metafiktiv, vilket betyder att man uppmärksammar att det som berättas inte är verkligt, man exponerar själva konstruktionen av berättandet och inte bara det, man gör det till en viktig del av berättelsen.
Mer om att exponera narrativa strukturer som ett stilgrepp finns under rubriken: Postmodernism
RAMBERÄTTELSE
En ramberättelse verkar som ett ramverk för andra berättelser att befinna sig inom. Detta är ursprungligen en orientalisk berättarteknik. Ett exempel på en ramberättelse är: Tusen och en natt. (Ramberättelse, Nationalencyklopedin)
Ramberättelsen kräver en något annorlunda hierarki än de två tidigare strukturerna då ramberättelsen är den som styr de narrativ som bor i den. Det kan vara ett bra sätt att samla spretiga historier i en gemensam ram.
Praktiskt tips: Hur gör man då när det är dags att förflytta berättelsen från en nivå till en annan, från en värld till en ny? Här kan man arbeta med att signalera brytpunkten i berättelsen på flera olika sätt. Visuella taktiker för att jobba med brytpunkterna kan variera från att vara subtila till explosiva.
VISUELLA SIGNALER
Slå på/av en lampa
Solen går upp/ner
Ett byte i färgschemat
Falla ner
Somna/vakna
Gå igenom något (dörr, portal)
Öppna något
Röra något
Visuella ljud
Ljussken/mörker
Allan, C. (2012). Playing With Picturebooks: Postmodernism and the Postmodernesque. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan
Ramberättelse. (no date). Nationalencyklopedin. [Online]. Available at: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ramberättelse (Accessed 10 Mars 2021)
Back to Top